Pulsklockan är fostrande.
Så är det. Likaså bloggen, som fungerar som ett snärtigt piskrapp över bröstryggen när jag ser att det är mer än två dagar sedan ett nytt inlägg postades och därmed lika lång tid sedan jag tränat.
Nu är det ju förvisso så att jag inte flyr träningen på något sätt, istället känner jag att jag borde vila lite mer, men det är lite kvar av sommaren och jag vill passa på att vara ute när vädret är som det är nu för senare kommer soligt och behagligt väder och framförallt tid att bli bristvara.
Idag blev det milen igen, Lilla rundan och järvaspåret. Idag var temat tempo och jag fokuserade återigen på att trycka ifrån lite extra i varje steg. Jag hade givetvis min leksak pulsklockan med mig och såg till att pulsen inte understeg 155 och låg runt 160 i snitt. Ett ganska bra tempo, sådär så jag fick andas tungt och djupt men heller inte så djupt att jag började aktivera stämbanden och låta som en missnöjd säl, vilket jag gjorde i lördags sista trehundra metrarna.
Nu är det käk som gäller, därefter framåtstupa komaställ i soffan. Avslutningsvis sova.
End. Out.
Nu är det ju förvisso så att jag inte flyr träningen på något sätt, istället känner jag att jag borde vila lite mer, men det är lite kvar av sommaren och jag vill passa på att vara ute när vädret är som det är nu för senare kommer soligt och behagligt väder och framförallt tid att bli bristvara.
Idag blev det milen igen, Lilla rundan och järvaspåret. Idag var temat tempo och jag fokuserade återigen på att trycka ifrån lite extra i varje steg. Jag hade givetvis min leksak pulsklockan med mig och såg till att pulsen inte understeg 155 och låg runt 160 i snitt. Ett ganska bra tempo, sådär så jag fick andas tungt och djupt men heller inte så djupt att jag började aktivera stämbanden och låta som en missnöjd säl, vilket jag gjorde i lördags sista trehundra metrarna.
Nu är det käk som gäller, därefter framåtstupa komaställ i soffan. Avslutningsvis sova.
End. Out.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Kör hårt kompis!
Trackback
