Uppladdning...
Nu har jag sprungit min sista meter innan Midnattsloppet som går nu på lördag. Bögsrundan (bondgården jag springer förbi heter så) och järvaspåret gav en behaglig 13 k´s löpning.
Det jag är nyfiken på är om uppladdningen inför lopp och gradering kan genomföras på liknande sätt.
Kenneth, en av de två instruktörer som haft mest påverkan på mitt sätt att se på ju-jutsu tvingade mig att inte träna tre dagar innan gradering. Nu vet jag att loppet är två dagar bort, men jag springer sent på kvällen så det är nästan samma. Säger vi...
Tanken med ovanstående är att vänja kroppen vid hårt arbete nästan dagligen för att sedan ta bort arbetet och skapa ett fysiskt sug efter träning. Det har fungerat hittills till samtliga svartgraderingar jag genomfört (sex stycken, varav en fail på grund av skada). Det är oöverträffat skönt att få explodera i aktivitet efter att kroppen nästan skakat av frustration och vilja att vara aktiv. Dessutom tar viljan att röra på sig bort mycket av nervositeten, eftersom skallen fokuserar på lusten att jobba istället på oro över att prestationsförmågan inte ska räcka till...
Nu väntar som sagt drygt två dygns vila och jag vet att jag redan ikväll kommer känna vilja att ge mig ut, mest på grund av att jag förvägrar mig själv träning, men det är tydligen så jag funkar...
Att ta det lugnt efter ett hårt träningspass är mycket skönare än att bara ta det lugnt.
End. Out.
Det jag är nyfiken på är om uppladdningen inför lopp och gradering kan genomföras på liknande sätt.
Kenneth, en av de två instruktörer som haft mest påverkan på mitt sätt att se på ju-jutsu tvingade mig att inte träna tre dagar innan gradering. Nu vet jag att loppet är två dagar bort, men jag springer sent på kvällen så det är nästan samma. Säger vi...
Tanken med ovanstående är att vänja kroppen vid hårt arbete nästan dagligen för att sedan ta bort arbetet och skapa ett fysiskt sug efter träning. Det har fungerat hittills till samtliga svartgraderingar jag genomfört (sex stycken, varav en fail på grund av skada). Det är oöverträffat skönt att få explodera i aktivitet efter att kroppen nästan skakat av frustration och vilja att vara aktiv. Dessutom tar viljan att röra på sig bort mycket av nervositeten, eftersom skallen fokuserar på lusten att jobba istället på oro över att prestationsförmågan inte ska räcka till...
Nu väntar som sagt drygt två dygns vila och jag vet att jag redan ikväll kommer känna vilja att ge mig ut, mest på grund av att jag förvägrar mig själv träning, men det är tydligen så jag funkar...
Att ta det lugnt efter ett hårt träningspass är mycket skönare än att bara ta det lugnt.
End. Out.
Kommentarer
Trackback
