Första milen....

Mizuni fick följa med på sin första tur. Milen kändes, som vanligt nu för tiden, lite tung och vänster knä är lite överansträngt. Inte så det gör ont, men efter ett par k´s spänner det på utsidan av knäskålssenan. Får vara lite försiktig och ha lite bevakning på knät så jag inte går sönder och får rehabträna, något som är lite mer tråkigt än att vakta målarfärg så den torkar ordentligt...
 
Skorna får G på första rundan. Det kändes att stegen sitter i en annan vinkel med något nytt på fossingarna. Höften spände lite och benen kändes lite ovana. Löpningen på grus, asfalt och terräng kändes bra, särskilt under tempohöjningar kändes stegen härligt framåt och rejält drivande.
För att ordentligt utvärdera skorna behövs en månads träning. Då har kroppen vant sig vid nya förutsättningar och jag har sprungit in skorna ordentligt.
 
Igår läste jag på nätet allt jag kunde få tag på när det gäller skor. Mina får bra betyg av olika löpare och nu funderar jag på om jag ska investera i ett par dojjor till att ha på jobbet för ett par Årstaviken runt i höst. Det kan ju uppstå luckor, och tänk om jag inte har skor med mig att springa i.... Hemsk tanke, det där...
 
End. Out.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0